Lästid: 12 minuter
Innehållsförteckning
Varför är det viktigt med god arbetsmiljö på jobbet?
Forskare har i flera studier undersökt vad det är som gör att medarbetare på vissa arbetsplatser mår bättre och sjukfrånvaron är låg. Några av dessa studier ingår i det svenska forskningsprojektet Hälsa och framtid (2013). Forskarna kom där fram till ett antal så kallade friskfaktorer som är avgörande för att organisationer ska få bra och säkra arbetsmiljöer. En av dessa faktorer är ett systematiskt arbetsmiljöarbete som blir en del av det dagliga arbetet och verksamhetsutvecklingen. Företag bör göra det till en rutin att löpande bedöma risker för ohälsa och olycksfall, och att reflektera över vad som fungerar bra på arbetsplatsen. Det är också viktigt att genomföra åtgärder som förebygger risker och främjar en bra arbetsmiljö. Effekterna av åtgärderna bör även följas upp kontinuerligt.
”En god arbetsmiljö för framtiden” är rubriken på den svenska regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2021-2025. Den bygger på en nollvision mot svåra olyckor och en ambition att förbättra arbetsmiljöstrategierna på landets arbetsplatser. Att det är långt kvar innan denna vision blir verklighet framgår av siffror från Arbetsmiljöverket. Enligt deras sammanställning för år 2022 dör cirka 3 000 personer i förtid varje år på grund av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Av statistiken för 2022 framgår också att antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro detta år uppgick till cirka 35 000.
Vad är arbetssäkerhet?
Arbetssäkerhet förstås huvudsakligen som åtgärder, medel och metoder för att förhindra arbetsolyckor och hälsorisker som orsakas av arbete. Den rättsliga implementeringen av arbetarskydd baseras främst på Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Å ena sidan består arbetarskyddet av det allmänna arbetarskyddet, dvs. bindande föreskrifter som arbetsgivaren har fastställt för att skydda arbetstagarnas liv, hälsa och arbetsförmåga, och vars åsidosättande kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser. Å andra sidan består den av social arbetsmiljö, som omfattar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Andra komponenter är teknisk och medicinsk arbetsmiljö.
Vad ingår i arbetssäkerheten?
Åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kan delas in i fyra områden. Det första är allmän arbetsmiljö, som består av bestämmelser som är avsedda att skydda arbetstagarnas hälsa och liv. Dessutom finns det social arbetsmiljö, som omfattar bestämmelser som är avsedda att skydda anställda som är i särskilt behov av skydd. En annan komponent är tekniska kontroller, som omfattar sådant som hantering av farliga ämnen eller skydd mot buller, vibrationer och strålning. Dessutom består det av medicinsk kontroller, där arbetssjukdomar, arbetsrelaterade sjukdomar och hälsorisker på arbetsplatsen ska minimeras av specialiserad personal.
Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren
Mycket återstår därför att göra för skapa säkra arbetsmiljöer och i Sverige är det arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten till chefer, arbetsledare och även arbetstagare som får i uppgift att verka för att förebygga risker och skapa en tillfredställande arbetsmiljö. Detaljerade bestämmelser finns i Arbetsmiljölagen som antogs år 1977 och som därefter har ändrats och förnyats ett flertal gånger.
Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, och att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö, är ändamålet med Arbetsmiljölagen. Den gäller i varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Regeringen har också utfärdat en Arbetsmiljöförordning med vissa kompletterande regler. Arbetsmiljölagen har anpassats till EU:s kemikalielagstiftning Reach (2 §). Arbetsmiljölagen har anpassats till EU:s kemikalielagstiftning Reach (2 §) som i Sverige heter Kemikalieregistreringsförordningen. Där anges att arbetstagare har rätt att få information om kemiska ämnen de använder eller kan exponeras för i sitt arbete.
Vad är skillnaden på arbetsskydd och arbetssäkerhet?
| Arbetsskydd | Arbetssäkerhet |
|---|---|
| Arbetsskydd beskriver alla åtgärder och förfaranden inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. | Arbetssäkerhet betraktas som en del av arbetsmiljö och är särskilt riktad till arbetstagare. |
| Fastställer skyddet mot arbetsrelaterade faror, olyckor och sjukdomar. | Beskriver det tillstånd där alla anställda i ett företag kan arbeta utan fara. |
| Målet är säkerhet på arbetsplatsen | Gäller som mål för arbetssäkerheten |
Vad är säkerhetskultur?
Arbetsmiljöverkets ambition är att svenska arbetsgivare i större utsträckning ska skapa säkerhetskulturer med gemensamma värderingar runt frågor som rör säkerhet och arbetsmiljö. Det som kännetecknar en god säkerhetskultur på en arbetsplats är att ledningen prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheten. Arbetsmiljöverket betonar också hur viktigt det är att den fysiska arbetsmiljön är utformad och anpassad efter användarna, och att arbetsledare har en stor och viktig roll när det gäller att föra ut och förankra säkerhetstänkandet till sina medarbetare. En bonus är dessutom att en verksamhet som är hälsosam och säker även är en effektiv verksamhet! För att arbetsgivare lättare ska få en bild av hur det står till med säkerhetskulturen har Arbetsmiljöverket tagit fram ett enkätverktyg. Enkäten ger ett snabbt kvitto på hur en verksamhet ligger till, och dessutom får man konkreta råd om vad som bör förbättras och hur man kan gå tillväga.
Vilka skyldigheter har arbetsgivaren?
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns beskrivningar av vad en arbetsgivare ska göra för att uppnå en god säkerhet och arbetsmiljö på arbetsplatsen. De beskriver hur arbetsgivare och arbetstagare i samverkan ska undersöka, bedöma och åtgärda risker och sedan kontrollera effekterna av arbetsmiljöarbetet.
AFS består av ett åttiotal föreskrifter och några av de viktigaste är:
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
Innebär bland annat att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)
Föreskrifterna avser arbetsplatsers utformning samt drift och underhåll.
Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)
Dessa föreskrifter specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker.
Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7)
Föreskrifterna handlar om hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom och gäller i all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen.
Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Föreskrifterna anger hur ett arbete ska planeras och utföras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitiva arbetsuppgifter.
Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1)
Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar förekommer eller kan bildas. Som luftföroreningar anger såväl kemiska och mikrobiologiska föroreningar som andra organiska luftföroreningar.
Buller (AFS 2005:16)
Föreskriften gäller för arbetsplatser där det finns risk för buller. Föreskrifterna kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsskydd som ger en god arbetsmiljö
Arbetsskydd, arbetssäkerhet, säkerhetskulturer och systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns många termer som återkommer i beskrivningar av hälsa och säkerhet på jobbet. Alla har i grunden det gemensamma målet att skydda arbetstagare mot hälsorisker på arbetsplatsen. Att detta är viktigt framgår tydligt av den nämnda statistiken från Arbetsmiljöverket. Eftersom det är mycket som påverkar hälsan och säkerheten på jobbet krävs det många olika typer av arbetsskydd som eliminerar eller minimerar riskerna med bland annat buller, hantering av kemiska produkter och bristfällig ergonomi.
Denios har ett mycket brett produktområde inom Arbetsskydd. Här finns all utrustning som behövs för att skapa säkra arbetsplatser som uppfyller de tuffa kraven i lagar och föreskrifter. Dessutom erbjuder vi i rollen som samarbetspartner utbildningar och fortbildningar av personal som har ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Här är några exempel på produktgrupper inom sortimentet Arbetsskydd:
Nödduschar för vård vid olycksfall
När olyckor sker på arbetsplatsen måste dessa åtgärdas omedelbart. Överallt där farliga ämnen hanteras finns det också en ökad risk för kontaminering. I sådana fall är nödduschar en absolut nödvändighet för snabb första hjälpen. Vilken nöddusch är rätt för mig? Här hittar du en guide för att köpa rätt nöddusch.
När det gäller nödduschar finns det ett brett utbud: Det finns flaskor för ögonspolning, ögonduschar med vattenanslutning, kroppsduschar med vattenanslutning, kombinerade nödduschar med vattenanslutning, frostsäkra nödduschar eller industriella nödduschar med tank som inte kräver någon vattenförsörjning på plats. Men vilken produkt är den rätta? För att hjälpa dig att välja rätt produkt har vi sammanställt svaren på de 10 vanligaste frågorna om nödduschar i en guide som kan hjälpa dig.
Riskbedömning av farliga ämnen
En central del av arbetsskyddet är riskbedömningen. Eftersom riskbedömning är nödvändig överallt där farliga ämnen används, används den i en mängd olika branscher och företag. Om man behandlar ämnet riskbedömning mer i detalj uppstår många frågor: Varför måste en riskbedömning genomföras? Hur fungerar en riskbedömning för farliga ämnen?
Svaren på de vanligaste frågorna om ämnet riskbedömning för farliga ämnen finns i vår FAQ.
Du kanske även har nytta av:
- Se din orderhistorik
- Spara inköpslista och varukorg
- Spara föredragen betalningsmetod för framtida beställningar
Ring, chatta eller fyll i kontaktformuläret så hör vi av oss.