Riskbedömning av farliga ämnen

Riskbedömning är kärnan i ett företags arbetssäkerhet och bygger på en systematisk och effektiv identifiering av risker innan ett tillbud eller en olycka inträffar. Inom organisationen används riskbedömning för att identifiera och bedöma potentiella faror för anställda och därmed även genomföra rätt säkerhetsåtgärder.

Riskbedömningar prioriteras ofta ned i företagen. Ett land som gjort undersökningar på ämnet är Tyskland och faktum är att statistik från den tyska arbetsmiljöstrategin (GDA) visar att nästan hälften av företagen i Tyskland inte genomför någon riskbedömning. Här är de vanligaste orsakerna till varför:

Är riskbedömning något man kan klara sig utan och ändå ha ett rent samvete? Svaret är nej. Utöver det faktum att arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren upprättar en skriftlig arbetsplatsbedömning, finns det också viktiga skäl som talar för behovet av riskbedömningar. Vi har sammanfattat fyra skäl nedan:

Arbetsgivaren är alltid ansvarig för riskbedömningen. Det är viktigt att risker undersöks, bedöms och åtgärdas. Arbetsgivaren kan sedan med tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för att säkerställa en bra arbetsmiljö. Saknas kompetensen i företaget är det arbetsgivarens ansvar att se till att kompetent person ansvarar för själva genomförandet genom att exempelvis anlita en konsult. Vi på DENIOS genomför inga riskanalyser men vi har samarbetspartners som vi varmt kan rekommendera. Kontakta Elina på DENIOS för vidare information om riskanalyser.

När du förbereder en riskbedömning finns det fem steg som du bör gå igenom:

Först och främst är det viktigt att få en exakt överblick över vilka farliga ämnen som finns i vilka mängder och vid vilka arbetsmoment. Till exempel, utförs aktiviteter som involverar farliga ämnen? Eller kan farliga ämnen bildas eller frigöras under dessa aktiviteter? I vilka mängder förekommer de farliga ämnena? All denna information måste registreras i ett register (register över farliga ämnen). Därefter undersöks vilka specifika faror som kan uppstå på grund av ämnenas egenskaper. För farliga ämnen måste särskild uppmärksamhet ägnas åt inandning, hudkontakt, oralt intag (sväljning) och fysiskt-kemiska faror (t.ex. brand och explosion). Förutom typen av fara måste också en motsvarande riskbedömning utföras. Risknivån beror t.ex. på omfattningen av och sannolikheten för att en skada inträffar. Det spelar också roll hur ofta och hur länge en aktivitet med farliga ämnen utförs samt hur länge den varar.

Användbara informationskällor:

Lämpliga åtgärder måste utvecklas utifrån den kunskap som erhållits om farornas typ och omfattning. Den s.k. STOP-principen gäller för valet av åtgärder:

S Substitution - T Tekniska åtgärder - O Organisationsåtgärder - P Personliga åtgärder

Åtgärdernas ordningsföljd avgörs av hur prioriterade de är. En teknisk lösning, t.ex. en utsugs- eller ventilationslösning, är att föredra framför personliga åtgärder, t.ex. användning av personlig skyddsutrustning. Effektiviteten hos de genomförda skyddsåtgärderna måste regelbundet kontrolleras och utvärderas. Viktiga resultat av detta kan exempelvis erhållas genom mätningar på arbetsplatsen, information om den aktuella tekniska nivån, åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen eller tillbudsanmälningar och störningar i driftförfaranden. Skyddsåtgärderna måste upprätthållas permanent och konsekvent (genom bruksanvisningar, regelbunden utbildning och lämpliga åtgärder vid bristande efterlevnad av bruksanvisningarna).

Arbetsgivaren får inte tillåta att en aktivitet eller process där farliga ämnen ingår påbörjas förrän en riskbedömning har genomförts och nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits. Detta innebär att även överväganden om att använda nya farliga ämnen i företaget eller införa nya aktiviteter måste åtföljas av en riskbedömning. Efter detta är dock riskbedömningen inte på något sätt avslutad. Snarare bör den ses som en kontinuerlig process som kräver regelbundna justeringar.

Riskbedömningen bör uppdateras när...